Vad är Diabetes?

Björn Hansell

Diabetes är i grunden en störning i kroppens förmåga att hålla blodsockret inom ett normalt intervall. Blodsockret styrs främst av hormonet insulin som utsöndras när blodsockret stiger, och glukagon som utsöndras när kroppen behöver frisätta energi eller om blodsockret sjunker. Även andra hormoner inverkar som stresshormonrna adrenalin och kortisol, samt hormonliknande signaler från fettväv och tarmar. Det hela kan tyckas vara ett komplicerat system, men det är värt att diskutera eftersom det kan underlätta för dig att förstå hur ditt blodsocker fluktuerar.

Insulin stimulerar lever, muskler och fettceller att ta in socker för lagring i form av fett eller glykogen. Insulinet gör också att fettväven slutar brytas ned och musklerna växlar till att förbränna socker istället för fett. Vid diabetes fallerar antingen insulinproduktionen (typ 1) eller kroppens förmåga att svara på insulin (typ 2), vilket leder till kroniskt förhöjt blodsocker och med tiden skador på blodkärl, nerver och organ.

Diabetes finns beskrivet i historiska dokument från Egypten, Indien och antikens Grekland som en sjukdom som gör att urinen blir söt och mycket ymnig, men det var först när insulinet upptäcktes på sena 30-talet som vi förstod att det handlade om två helt olika sjukdomar med liknande symptom. Under 1960–70-talen studerade forskare stora patientgrupper och kopplade höga blodglukosvärden till risken för skador på ögon och njurar samt hjärtsjukdomar. Man såg att risken för retinopati steg kraftigt när fasteblodsockret eller 2-timmarsvärdet efter 75 g glukos gick över en viss gräns. Dessa “brytpunkter” blev grunden för WHO:s diagnoskriterier (1999, reviderade 2006).

Orsaker till Diabetes typ 2

Det första steget på vägen mot en diabetesdiganos är att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin och bukspottkörteln producerar mer och mer av hormonet som kompensation. Med tiden klarar kroppen inte att kompensera för den minskade insulinkänsligheten, och blodsockret börjar stiga. Denna så kallade insulinresistens orsakas i sin tur av tre huvudsakliga faktorer:

Genetiskt arv - Vissa personer är mycket mer känsliga än andra

Stillasittande livsstil - Vårt samhälle kräver allt mindre fysisk aktivitet av oss

Överskott av energi - De flesta av oss har närmast obegränsad tillgång till mat med mycket högt energiinnehåll i förhållande till mängden fibrer och näringsämnen

Diagnoskriterier

Diagnoskriterier

Diagnos

Fasteglukos (mmol/L)

HbA1c (mmol/mol)

Glukostolerans* (OGTT) (mmol/L)

Frisk

< 5,6

< 42

< 7,8

Prediabetes

6,1–6,9

42–47

7,8–11,0

Diabetes typ 2

≥ 7,0

≥ 48

≥ 11,1

There are no rows in this table

⁠

*Glukostolerans används främst om diagnosen är oklar, t ex om blodsockret i fasta ligger nära gränsen till en diagnos. Glukostoleransen bestäms genom att mäta blodsockret 2 timmar efter att du druckit en sockerlösning med 75 g glukos.

Olika diabetesformer

Typ 1-diabetes

Autoimmun nedbrytning av insulinproducerande betaceller i pankreas.

Drabbar oftast barn och unga vuxna, med snabbt insjuknande och behov av omedelbar insulinbehandling.

Utan behandling leder den till ketoacidos och livshotande tillstånd

Typ 2-diabetes

Långsamt insjuknande där insulinresistens i muskel-, fett- och leverceller kombineras med gradvis sviktande insulinsekretion.

Stark koppling till metabola syndromet: övervikt, bukfetma, dyslipidemi (höga blodfetter) och hypertoni.

Behandlas initialt med livsstilsförändringar (kost, motion), sedan eventuellt med läkemedel och insulin.

Andra former

LADA (latent autoimmun diabetes hos vuxna), som ter sig som en blandning av typ 1 och typ 2.

MODY (maturity-onset diabetes of the young), monogen diabetestyp med debut i ung vuxen ålder.

Sekundär diabetes vid t.ex. . pankreassjukdom, läkemedelsinducerad eller endokrin.

Want to print your doc?
This is not the way.

Try clicking the ⋯ next to your doc name or using a keyboard shortcut (

CtrlP

) instead.