Det händer i kroppen vid typ 2‑diabetes

Björn Hansell

Att förstå vad som händer i din kropp är avgörande för att ta kontroll över din hälsa och fatta kloka beslut för framtiden. Din kropp reglerar blodsockret noggrant eftersom hjärnan och andra vitala organ är beroende av en jämn energitillförsel. Denna balans styrs främst av två hormoner: insulin och glukagon, som båda produceras i bukspottkörteln.

Din kropp reglerar mängden socker i blodet noggrant eftersom hjärnan använder socker som sin primära bränslekälla. Den viktigaste regleringen sker via hormonerna insulin och glukagon, som båda produceras i bukspottkörteln. Glukagon är kanske det viktigaste hormonet eftersom det förhindrar att blodsockret blir för lågt. Insulin, å andra sidan, ansvarar för att lagra energi när det finns ett överflöd. Deras utsöndring styrs främst av mängden socker i blodet, men också av mättnads‑ och hungersignaler från hjärna och tarm.

Insulin och glukagon – en livsviktig balansakt

Insulin fungerar som kroppens ”energivakt”. När du har ätit hjälper insulin till att flytta socker från blodet in i muskler, lever och fettväv, där det lagras som glykogen eller fett. Det är ett anabolt hormon, vilket betyder att det bygger upp och lagrar energi – precis vad kroppen behöver efter en måltid.

Glukagon är raka motsatsen till insulin. När du inte har ätit på ett tag ser glukagon till att levern frisätter lagrat socker till blodet, så att energinivåerna förblir stabila. Tillsammans ser dessa hormoner till att kroppen alltid har tillgång till den energi den behöver – oavsett om du sitter i ett möte eller är på väg till gymmet.

Hormon

Produceras i

Funktion

Insulin

Bukspottkörtelns beta-celler

Stimulerar muskler och fettceller att ta upp socker från blodet och hämmar nedbrytningen och frisättningen av lagrat socker (glykogen) från levern. Syntetiska insuliner kan användas som läkemedel injiceras då under huden. De är modifierade för att tas upp snabbt eller långsamt och kombineras för att efterlikna hur kroppen har en ganska stabil nivå av insulin som ökar kraftigt efter en måltid.

Glukagon

Bukspottkörtelns alfa-celler

Stimulerar levern att använda lagrat glykogen för att frigöra socker i blodet.

Somatostatin

Bukspottkörtelns delta-celler

Hämmar både insulin- och glukagonsekretionen och fungerar som en viktig paracrin 'broms' som hjälper till att balansera blodsockernivåerna.

Inkretiner

Mage och tarmar

GLP-1 och GIP är två hormoner som ökar insulinsekretionen efter en måltid. Nyare läkemedel som Ozempic härmar funktionen hos dessa hormoner.

There are no rows in this table

⁠

Insulinresistens – början på metabol dysfunktion

Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler gradvis mindre mottagliga för insulin. Du kan tänka på det som att ett lås (cellernas insulinreceptorer) börjar slitas, och nyckeln (insulin) inte längre passar lika bra. Din bukspottkörtel försöker kompensera genom att producera mer insulin, men med tiden räcker inte det. Då stiger blodsockret, och det är då vi börjar prata om diabetes.

Parakrin dysreglering

Hos friska personer triggar högt blodsocker insulin och somatostatin från närliggande celler för att säga åt α‑cellerna att sluta frisätta glukagon. Vid typ 2‑diabetes blir α‑cellerna mindre känsliga för dessa lokala ”stopp‑signaler” — särskilt somatostatin — eftersom de har färre receptorer för det. Utan denna parakrina broms fortsätter α‑cellerna att släppa ut glukagon, även när sockret redan är högt. Det extra glukagonet säger åt levern att producera mer glukos, vilket förvärrar hyperglykemin. Problemet är alltså inte att α‑cellerna är överaktiva i sig, utan att deras lokala kommunikationssystem fungerar sämre.

Betacellsdysfunktion – när din insulinproduktion börjar avta

Ju längre insulinresistensen pågår, desto mer belastas bukspottkörtelns betaceller. Efter många år kan de börja ”slitas” och deras förmåga att producera insulin minskar. Det är därför vissa med typ 2‑diabetes så småningom kan behöva insulinbehandling. Att förstå denna process kan ge en känsla av kontroll och bidrar till varför det är bra att upptäcka och behandla diabetes så tidigt som möjligt.

Sockeromsättningen i siffror

Din kropp omsätter omkring 200 gram socker dagligen, men bara ungefär 5 gram cirkulerar fritt i blodet vid varje givet ögonblick. För att hålla blodsockret stabilt mellan måltiderna förlitar sig kroppen på att lagra socker som glykogen i lever och muskler, men också fett, som är kroppens överlägset största energireserv.

Socker lagras i första hand som glykogen

Efter en måltid tas glukos upp från tarmen och transporteras till lever, muskler och fettväv där det lagras som glykogen. När kroppen senare behöver energi bryts glykogen ner i lagom takt för att hålla blodsockret jämnt, något som är väldigt viktigt eftersom hjärnan och röda blodkroppar saknar egna lager av energi.

Kroppens största energiförråd är fett

När glykogenförråden är fulla omvandlas all överskottsenergi till fetter och fettväven hos en normalviktig person motsvarar så mycket som 20 kg socker! Eftersom nedbrytningen av fett går långsamt så används det som bränsle vid längre, måttligt intensiva aktiviteter, medan glykogen sparas till situationer när kroppen behöver snabb energi, till exempel vid löpning eller styrketräning.

När glykogenförråden är fulla sjunker blodsockret långsamt

Du kanske har lagt märke till att ditt blodsocker sjunker långsamt när du är stillasittande, men efter träning kan en måltid tas upp på bara någon timme. Detta beror på att fettinlagring är en långsam process. Om du däremot har tränat och tömt glykogenlagren kan kroppen snabbt flytta sockret från blodet till muskler och lever.

Du kan själv testa hur det fungerar när du använder din CGM. Börja med ett intensivt träningspass (gärna styrketräning) och drick sedan en läsk. Du kan bli förvånad över hur lite blodsockret stiger jämfört med om du suttit hela dagen på kontoret.

Personer med typ 2‑diabetes är olika!

Alla med ”typ 2”-diabetes har inte samma biologi. Forskare har upptäckt fem distinkta profiler baserade på ålder vid diagnos, BMI (vikt i förhållande till längd), genomsnittligt blodsocker, ett antikroppstest och mätningar av insulinproduktion samt insulinkänslighet. Att veta vilken profil du liknar kan hjälpa dig och ditt vårdteam att välja läkemedel som matchar hur din kropp fungerar, prioritera de livsstilsförändringar som är mest relevanta för dig och förutse potentiella risker över tid.

Observera att följande ”grupper” är forskningsbaserade profiler som hjälper till att förklara skillnader mellan människor; de är verktyg för att vägleda tänkandet, inte fasta etiketter. Bli inte förvånad om du känner igen dig i mer än en grupp!

1) Autoimmun diabetes

Ditt immunsystem attackerar de celler som producerar insulin. Denna grupp identifieras med ett positivt antikroppstest, ofta kallat GAD-antikropp. I verkligheten består denna grupp främst av personer som diagnostiseras med typ 1-diabetes, men den inkluderar också vissa med typ 2-diabetes och relativt låg kroppsvikt.