Mäta Insights
Pages
Risker med att ha diabetes
Björn Hansell
Typ 2-diabetes påverkar hälsan utöver svängningarna i ditt blodsocker. Med tiden kan höga nivåer leda till skador på blodkärl och nerver i hela kroppen. De allvarligaste konsekvenserna är hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
Den goda nyheten är att relativt små och enkla förändringar — som att sänka glukos, blodtryck och LDL‑kolesterol, undvika rökning, vara fysiskt aktiv och använda moderna läkemedel — kan minska riken för dessa komplikationer och en person med diabetes kan idag leva ett normalt liv.
Förstå riskerna — vad de är och hur de samverkar
Risken för komplikationer består av två delar: sannolikheten att komplikationen uppstår (hur troligt något är) och allvarlighetsgraden (hur stor skadan kan bli). Därför är det nödvändigt att prata om risker som är ganska ovanliga, just för att de kan vara så allvarliga.
En annan viktig aspekt är att risker kan förstärka varandra. Riskerna med högt blodsocker, högt blodtryck, högt LDL och rökning staplas inte bara på varandra—de multipliceras ibland med varandra! Därför använder hjärt‑ och diabetesvården riskkalkylatorer (som SCORE2) som väger samman flera faktorer. Enkelt uttryckt: Ibland är ett plus ett mer än två i den här världen!
En tredje aspekt är att risken förändras hela tiden. Höga blodsocker, njursjukdom och stigande ålder ökar risken över tid, men den goda nyheten är att om du förbättrar dina värden sjunker risken lika snabbt igen! , ,
Omedelbara risker (timmar till dagar)
Om du använder insulin eller sulfonurea-tabletter så är risken att du kan få lågt blodsocker (hypoglykemi) mycket viktig att tänka på. Om du tar något av dessa bör du lära dig känna igen symtom, bära med dig druvsocker och prata med din läkare om du har täta känningar—din behandling kan behöva justeras!
Näst på listan är mycket högt blodsocker tillsammans med uttorkning (även kallat HHS eller ketoacidos). Det utvecklas oftast över flera dagar, med symtom som stark törst, täta urintömningar, förvirring och ibland tecken som kan likna stroke. Detta är ett medicinskt akutläge—ring 112. Förebygg genom att ta dina läkemedel enligt ordination, dricka tillräckligt vid sjukdom och kontrollera blodsockret när du är sjuk.
Höga blodsocker kan göra att infektioner blossar upp snabbare än vanligt. Det gäller särskilt hud‑, urinvägs‑ och muninfektioner; sök vård vid klassiska tecken på inflammation som rodnad, värmeökning, feber, smärta, eller om du har sår som inte läker. Förebyggande vaccinationer minskar risken för svår infektion. ,
Risker på medellång sikt (månader till år)
Nervproblem (neuropati) kan ge smärta, stickningar eller domningar—särskilt i fötterna—och ökar risken för oupptäckta sår. Du bör få fötterna undersökta årligen på din vårdcentral eller hos specialicerad fotvård om du redan har utvecklat problem.
Din ögonhälsa är viktig, särskilt om du har diabetes. Över tid kan höga blodsockervärden och högt blodtryck leda till skador på näthinnan, men oftast märker man inga symtom förrän skadan har gått långt. Därför är det viktigt att göra en ögonundersökning när du får diagnosen diabetes och sedan varje 1–2 år om allting ser bra ut. Om du har problem med ögonen eller om det finns tecken på förändringar kan det behövas oftare kontroller.
Njurbesvär (diabetesnefropati) märks på att protein läcker ut i urinen eller att njurfunktionen (eGFR) försämras. Ett symptom på protein i urinen kan vara att det skummar väldigt i toaletten. Njurfunktion och protein i urinen skall testas årligen (oftare vid kronisk njursjukdom).
Fotproblem. Minskad känsel och sämre cirkulation kan göra att en liten blåsa utvecklas till ett allvarligt sår. Gör en omfattande fotundersökning minst årligen; om känseln är nedsatt eller du haft tidigare sår/amputationer ska fötterna inspekteras vid varje besök. Dagliga egenkontroller hemma är viktiga.
Munhälsa. Parodontit (tandlossning) är mer uttalad vid diabetes och kan försvåra blodsockerkontroll—regelbunden tandvård hjälper. ,
Sexuell hälsa och andra autonoma nervbesvär. Erektionssvikt, minskad lust, vaginal torrhet, gastropares (långsam matsmältning) och ortostatisk yrsel kan hänga ihop med diabetesneuropati. Det kan vara värt att ta upp med vården om du har sådana besvär!
Sömnapné är vanligare vid typ 2‑diabetes och kan påverka hjärt‑ och njurrisk samt livskvalitet. Om du vet att du snarkar eller om du känner dig trött på dagen så bör du fråga om screening.
Fettlever, eller MAFLD, är en vanlig komplikation vid typ 2-diabetes. Den innebär att fett samlas i levern, vilket kan förvärra diabetes och leda till allvarliga leverproblem med tiden. Det finns ingen särskild behandling för fettlever, men det kan vara värt att fråga vården om hur dina levervärden är.
Psykisk hälsa är en viktig del av din diabetesbehandling eftersom diabetes är en riskfaktor för både ångest och . Utöver det upplever många en särskild form av stress som kallas . Känslor av ångest och nedstämdhet är alltså är vanliga och går att hantera med stöd och rätt vård. Du är inte ensam.
Risker på lång sikt
Hjärt‑kärlsjukdom omfattar , stroke och hjärtsvikt. Dessa är ledande orsaker till sjuklighet och död vid diabetes. Att dem är avgörande för hälsa och livskvalitet.
Avancerad njursjukdom påverkar livet kraftigt och kan leda till dialys. Se till att dina njurvärden kontrolleras. Om du har njursjukdom—diskutera behandling som bromsar utvecklingen!
Synförlust p.g.a. avancerad retinopati kan ofta förebyggas med regelbunden screening och snabb, adekvat behandling. Gå på din screening och sök vård om du upplever synförändringar!
Svåra fotinfektioner kan ofta förebyggas. Regelbundna fotkontroller i vården och dagliga egenkontroller—samt rätt skor—skyddar.
Personer med diabetes har ökad risk för kognitiv svikt, särskilt efter ha levt med diabetes i många år. Stabil blodsockerkontroll kan hjälpa till att minska påfrestningarna på hjärnan, även om det uppstått skador tidigare.
Mål att sikta på för att minimera riskerna
A = HbA1C (långtidsblodsocker). För många icke‑gravida vuxna passar ett HbA1c‑mål under 53 mmol/mol, men optimalt är förstås under 42 mmol/mol; Det är viktigt att undvika hypoglykemi och passa din livssituation. Om du använder CGM är ett vanligt mål >70% tid i målområdet 3,9–10,0 mmol/L med minimal tid under 3,9 mmol/L. , men bara om du har insulinbehandling och högt HbA1c.
B = Blodtryck. Sikta på <130/80 mmHg om det går utan att du får besvär av blodtrycksfall. Att mäta blodtrycket hemma är jättebra eftersom du märker vad som påverkar blodtrycket. Om du behöver läkemedel finns det särskilda sorter som passar vid diabetes (ACE-hämmare eller Angiotensinblockare)
C = Kolesterol (LDL). De flesta 40–75‑åringar med diabetes har nytta av behandling. Vid flera riskfaktorer eller etablerad CVD rekommenderas LDL‑mål under 1,8 mmol/L. För den som redan har hjärtsjukdom gäller målet 1,4 mmol/L.
Beteenden som minskar riskerna
Läkemedel som minskar riskerna
Screening‑ och förebyggandekontrollista (bestäm takt med din vårdgivare)
Varningssignaler som du skall agera på!
I praktiken: ett enkelt 90‑dagars exempel
Livsstil: Sikta på promenad 20–30 min de flesta dagar för att hålla dig aktiv och må bättre. Lägg till två korta styrkepass/vecka för att bygga styrka och bevara muskelmassa. För måltider—försök få in minst en ”tallriksmodell” per dag med grönsaker, magert protein och fiberrika kolhydrater. Följ upp 3 dagar/vecka (mat och aktivitet) för att se mönster och justera.,
Läkemedel: Gå igenom dina nuvarande mediciner för att optimera blodtryck och kolesterol. Diskutera GLP-1 om du besväras av övervikt och SGLT2‑hämmare om din hjärt‑ eller njur‑risk är hög.
Screening: boka ögonundersökning; ta njurprover och blodfettsprover; boka tandhygienist; se över vaccinationsstatus och fyll på vid behov.
Stöd: Se till att du har kontakt med diabetessköterska; dela dina behandlingsmål med en partner eller vän; lägg in påminnelser i kalendern för att inte glömma hälsosamma vanor och läkemedel.
Vanliga myter och sanningar
Slutsats
Tänk på diabetes som en riskmultiplikator som du kan avväpna. Med rätt hantering kan du kraftigt minska risken för allvarliga hälsoproblem. Börja med de områden som ger störst avkastning—hjärta och njurar—eftersom diabetes påverkar dessa organ mest direkt. Bygg vidare med ögon, fötter, munhälsa, vaccinationer och psykisk hälsa. Små, konsekventa förbättringar i glukos, blodtryck och kolesterol—ABC i diabetesvård—och i vardagsvanor ger över tid stor effekt. Precis som i ekonomi är ”ränta‑på‑ränta” din vän—små vinster som läggs på varandra ger stora hälsovinster. (diabetesjournals.org).
Want to print your doc?
This is not the way.
This is not the way.
Try clicking the ⋯ next to your doc name or using a keyboard shortcut (
CtrlP
) instead.