Diabetes blir mer och mer vanligt

Björn Hansell

Din arvsmassa har formats under miljontals år med mycket begränsad tillgånt till mat jämfört med vårt moderna samhälle. Allt eftersom samhällen blivit mer “moderniserade” sker en

kraftig ökning av metabol ohälsa som diabetes typ 2⁠

. Det är välkänt att modernt jordbruk och industrialisering har ökat vår tillgång till billiga kalorier radikalt. Samtidigt har tillvaron blivit mindre fysiskt krävande, och en “mismatch” har uppstått mellan vår arvsmassa och vår moderna livsmiljö. Resultatet är att vi bär på genetiska predispositioner för energilagring i en omgivning där överätning och stillasittande snarare är standard än undantag.

Den allra

senaste genetiska forskningen⁠

visar att den här förklaringen är något förenklad, men faktum kvarstår att den ökning av diabetes som vi ser idag är en konsekvens av att vi lever i en miljö som inte passar med våra genetiska förutsättningar.

Prevalensutveckling över tid

1980-talet: 30 miljoner vuxna levde med diabetes i världen.

2000-talet: Siffran passerade 200 miljoner och ökade snabbt i takt med urbanisering och västerländska kostvanor.

Idag: Ungefär 460 miljoner vuxna lever med diabetes

2045: FN uppskattar att 700 miljoner vuxna kommer att leva med diabetes typ 2

Genetik

Dina gener spelar en viktig roll för hur väl dina betaceller fungerar och hur känsliga dina vävnader är för insulin. Genom hela genomet-studier har man identifierat hundratals genetiska varianter (t.ex. TCF7L2, PPARG, KCNJ11) kopplade till typ 2-diabetes. Varianter i incretin-hormonreceptorer (GIPR, GLP1R) påverkar också hur väl din tarm signalerar till bukspottkörteln efter en måltid. En familjehistoria av diabetes speglar ofta dessa samverkande genetiska risker och gemensamma livsstilsmönster.

Gener

Gener

Gene

Function

Impact on Diabetes Risk

TCF7L2

Beta-cell development

Strongest common diabetes gene

PPARG

Fat cell regulation

Affects insulin sensitivity

KCNJ11

Insulin secretion

Alters beta-cell electrical tone

GIPR

Gut-pancreas signaling

Modulates meal-triggered insulin

There are no rows in this table

⁠

Globala skillnader

Diabetesprevalensen i Sverige har ökat stadigt under 2000-talet. Enligt International Diabetes Federation låg den åldersstandardiserade prevalensen bland vuxna (20–79 år) i Sverige på cirka 4,2 % år 2011 och hade stigit till 5,8 % år 2024. En nationell registerstudie visar också att andelen farmakologiskt behandlade diabetiker i Sverige ökade från omkring 4,6 % år 2006 till 6,5 % år 2014, vilket bekräftar en reell uppåtgående trend i sjukdomsbördan.

I USA är diabetes betydligt vanligare. Enligt CDC:s “2024 National Diabetes Statistics Report” hade 14,7 % av den vuxna befolkningen (≥ 18 år) diagnostiserad diabetes år 2021. Den höga prevalensen speglar en omfattande fetmaepidemi, kostvanor med en större andel energitäta och ultraprocessade matvaror, och stora socioekonomiska skillnader.

I Nigeria ser vi en exponentiell ökning från mycket låga nivåer. IDF:s data visar att prevalensen bland vuxna i Nigeria gick från knappt 1 % år 1990 till cirka 3,0 % år 2024, vilket tolkats bero på snabb urbanisering och näringsövergång mot västerländska snabbmatsdieter.

Land

Diabetesprevalens (vuxna)

Kommentar

Sverige

≈ 6–7 %

Stark kultur kring hälsosamma livsvanor. Långsamt relativt stark primärvård och lång historia av folkhälsoinsatser. Långsamt ökande, särskilt i socioekonomiskt svaga grupper.

USA

≈ 10–12 %

Vanligt med fetma. Kultur och matsystem med stor mängd processad snabbmat. Ständingt ökande prevalens, särskilt i stora grupper socioekonomiskt utsatta grupper av befolkningen.

Indien

≈ 8–9 %

Kraftig ökning av både fetma och diabetes.

Nigeria

≈ 4–5 % (uppåtgående)

Mycket snabb ökning från knappt 1 % för några decennier sedan till dagens nivå. Troligen en konsekvens av snabb urbanisering med mer västerländsk kost kombinerat med låg utbildningsgrad och ett begränsad sjukvårdssystem.

There are no rows in this table

⁠

Tillsammans illustrerar dessa länder tre faser av den globala diabetesepidemin: – Sverige befinner sig i en relativt kontrollerad fas med måttlig ökning tack vare stark primärvård och folkhälsoinsatser. – Situationen i USA speglar en extremt “västerländsk” livsstilsmiljö och ojämlik vård, vilket skapar en av världens högsta diabetesprevalenser. – Nigeria exemplifierar hur snabbt diabetes kan explodera i låg- och medelinkomstländer då traditionella kostvanor och aktiviteter ersätts av urbana, kaloritunga alternativ samtidigt som sjukvården halkar efter.

Hur kan vi som individer förhålla oss?

Medveten matmiljö: Prioritera mat som lagas från grunden och har låg kaloritäthet. Undvik tillsatt socker.

Vardagsmotion: Inför mikropauser och ta alla chanser till vardagsmotion—gå eller cykla istället för att ta bilen, ta trappor istället för hissen, stå istället för att sitta.

Sömn och stresshantering: Kronisk sömnbrist och stress höjer kortisol och bidrar till insulinresistens. Prioritera att varva ned på kvällen och sätta fasta tider för att gå till sängs och stiga upp. Sikta på 8 timmars sömn.

Personliga biomarkörer: Håll koll på blodsocker och midjeomfång. Agera om du märker att trenden går åt fel håll.

Sociala nätverk: Engagera dig i gruppträning, matlagningsgrupper eller digitala communities—socialt stöd höjer motivationen.

Politiskt och kollektivt agerande: Stöd initiativ som skatt på sockrade drycker och stadsplanering som främjar cykling och gångtrafik.

Want to print your doc?
This is not the way.

Try clicking the ⋯ next to your doc name or using a keyboard shortcut (

CtrlP

) instead.